Gud, jag la in Ängla kl 19:10 igår för att hon var trött, jag var trött = Man borde sova, eller hur? Men nej nej, hon låg vaken och skrek, pratade och skrattade. Hon var vaken när Pether kom hem från jobbet, och då hade jag hunnit byta två bajsblöjor och gett henne en till flaska. Hon slocknade inte förrän 22:30 ungefär, jag förstår inte hur hon orkade. Hon totalt vägrade sova, men tog jag upp henne satt hon hur lugnt som helst i min famn, men till slut tog väl rastlösheten över antar jag.

Hon vaknade ca 00:30 inatt också och gallskrek, Pether tog över henne till sin säng men hon bara fortsatte. Så jag tog över henne till mig och la mig nära, nära och smekte henne på magen. Då blev hon lugn, en stund... Sen började gallskriket igen, jag tyckte mig känna lite bajsdoft, frågade Pether om han kunde lukta. "Nej, det luktar bara kiss". Ok, tänkte jag. Då får hon ligga kvar och skrika en stund. Men nu på morgonen när jag öppnade blöjan så nog visst hade hon bajsat då, så nu har hon blöjeksem igen... Stackars liten!

Nu på morgonen vaknade hon kl 09:45 ungefär, hon var då välutvilad i alla fall. Jag känner mig helt död idag, blir ju bara sjukare och sjukare. Tänk om den här jävla förkylningen ville gå över.. Inte nog med att jag ska ha ont i halsen och feber, nu har hostan kommit så det känns som att lungorna ska gå sönder. Plus att jag på något vänster har lyckats spräcka sönder min läpp inatt.. Fråga mig inte hur... Fy fan för att vara sjuk!